Siux Electra Pro 26 – Teknisk recension
Electra Pro är Franco Stupaczuks racket och intar en intressant position inom Siux-serien från 2026 – hårdare än allroundmodellerna och mindre extrem än Fenix Pro. På papperet är det det klassiska mellanområdet där många racketar misslyckas, eftersom de i slutändan inte klarar något av båda sidorna särskilt bra. Här sker det inte, och anledningen är kombinationen av en hård kärna och en form som dämpar den. Den korta slutsatsen redan nu: detta är ett anfallsracket med en måttlig droppform som hjälper dig att hålla rallyt igång.
Vad vågen visar
Ett testexemplar väger 370 gram direkt ur förpackningen, med en balanspunkt på 26,5 centimeter. Tillverkarens uppgift är 355 till 375 gram, så detta exemplar ligger i den övre delen av intervallet. Siux levererar faktiskt hela detta intervall, så det du får i händerna kan vara tjugo gram lättare än vad som vägts här.
Det gör jämförelsen med andra racketar mindre tillförlitlig än den verkar. Med en variation på tjugo gram inom samma modellnamn är skillnaden mellan två Electra Pro-racketar större än skillnaden mellan en Electra Pro och grannmodellen. Om du någonstans läser att detta racket är förvånansvärt smidigt med tanke på den kraft det levererar, stämmer det troligen för just det exemplaret. Fråga efter vikten när du köper i butiken, eller väg själv. Och det går alltid att justera, eftersom ShockOut-dämparna ger dig ett enkelt sätt att justera vikt och balans.
Kärnan: EVA Hard
Electra Pro har en hård EVA-kärna, och det är kärnan som avgör racketets karaktär mer än formen. En hård kärna deformeras mindre vid träff, vilket gör att bollen ligger kvar kortare tid på bladet. Det ger en torr, direkt respons och en snabb bollavgivning så snart du själv bygger upp fart. Nackdelen ligger i samma egenskap: det som deformeras lite ger också lite tillbaka, så vid ett passivt eller hastigt slag får du tillbaka exakt det du lägger in.
Bladet, och varför antalet K:n säger mindre än vad förpackningen antyder
Bladet består av 12K-kolfiber. K-talet anger hur många tusen filament som finns i en bunt, och inget annat. Hur styvt laminatet slutligen blir beror på vävriktningen, antalet lager, hartsproportionen och hur bladet är uppbyggt på ramen. Ett 3K-blad kan därför bli styvare än ett 15K-blad, och inom samma konstruktion kan det vara precis tvärtom. Siffran förutsäger inte vävriktningen.
Vad du däremot kan fastställa är vad du känner, och det är här ett styvt, föga eftergivligt blad som förstärker kärnans hårdhet istället för att kompensera för den.
Bladform och balanspunkt
Electra Pro har en droppform som är lätt avrundad vid toppen. Därmed ligger sweetspoten högre än vid en rund bladform, men tydligt lägre än vid en diamantform. I praktiken får man en träffzon som ligger något ovanför bladets mitt och som sträcker sig ganska långt nedåt. Det förklarar varför detta racket håller sig bättre i rallyn än vad dess kärna ger intryck av.
Med måtten 26,5 centimeter och vikten 370 gram bör man dock inte längre betrakta detta som ett racket med mittbalans. På papperet ligger 26,5 centimeter mitt på skalan, men den skalan utgår från ett racket på cirka 360 gram. Tio gram extra, fördelat över samma blad, höjer svingvikten utan att balanspunkten förflyttas ens en millimeter. Det är precis därför man alltid måste betrakta balanspunkt och vikt tillsammans.
Justering med dämpare
Siux levererar inte längre racketen från fabriken med ShockOut-dämpare i bladet. Synd, för det är de gummiproppar som man trycker in i hålen i bladet, och de finns att köpa separat. De fyller två syften samtidigt. Det första är dämpning – de tar bort en del av vibrationerna från bladet, vilket avlastar armen. Det andra är justering, och det utnyttjas alldeles för lite. Med 0,9 gram per styck påverkar en enskild dämpare knappt den totala vikten, men det handlar inte heller om vikten. Det handlar om var den vikten sitter. Massa som du placerar högt upp i bladet ligger längre bort från handleden, och bidraget till svängvikten ökar med kvadraten på det avståndet. Ett halvt gram högt upp väger alltså tyngre i svingen än samma halva gram strax ovanför mittlinjen.